Mobiltelefon på tunnelbanan

Jag ringer ett samtal när jag står i tunnelbanan idag. För att inte ”störa” ställer jag mig i ett av de områden där det inte finns säten. Vid dörrarna. Jag talar lågmält.

Trots detta är det en man i medelåldern som sneglar surt åt mitt håll. Demonstrativt surt. Jag blir lite sur på att han blir sur på mig. Varför anses det störande om någon pratar i mobiltelefon i tunnelbanan? (Ett tag förbjöds ju till och med samtal där.) Eller mobiltelefonsamtal i omklädningsrum på gymmen eller i butiker?

Någon som talar för högt kan ju vara störande, men detta gäller ju inte bara folk som talar i mobiltelefon. Det finns ju gott om högljudda dialoger på tunnelbanan.

Jag har en teori som går ut på att detta bottnar i irritation över att man för det första störs av att någon talar högt. Och när man nu ändå hör så väl vad som sägs så vill man också få ta del av vad den andra parten säger. Men det får man inte. Informationen är inte bara störande utan även svårbegriplig eftersom man bara får ta del av 50 – visserligen högljudda – procent av dialogen.